SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1anfang [-faŋ´el.an´-] substantiv ~en ~er an|­fang·enstörre, rikt ut­smyckad begynnelse­bokstav i hand­skrifter och (oftast) äldre tryck; vanligen som in­ledning till kapitel admin.bok.rum.anfangsbokstavut­sökta anfangersedan 1806av ty. Anfang ’begynnelse’; jfr 1fånga
2an`fang substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en an|­fang·eten valv­båges nedersta begränsnings­yta av stenar rum.JFRcohyponymslutstencohyponymimpost sedan 1856jfr 1anfang