SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1an`nalkande substantiv ~t an|­nalk·and·etnärmande i tiden el. rummet rum.tid.de främsta åkarna var i annalkandevåren var i annalkande(i) annalkandesedan 1656se 2annalkande
2an`nalkande adjektiv, ingen böjning an|­nalk·andesom närmar sig admin.rum.tid.en annalkande faraden annalkande sommarensedan 1657till an i bet. ’till’ och nalkas