SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
antagonis´m substantiv ~en ant·ag·on·ism·entill­stånd av fiendskap eller aggressiv konkurrens pol.psykol.JFRcohyponymmotsättning antagonismen mellan de o­lika folk­gruppernaantagonism (mellan ngra), antagonism (mot ngn/ngt)sedan 1850av grek. antago´nisma ’mot­stånd’, till anti´ ’emot’ och ago´n ’strid’