SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
argumen´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en argu·ment·et1om­ständighet som an­förs som stöd för eller veder­läggning av viss upp­fattning admin.fil.komm.JFRcohyponymskäl 1 försäljningsargumentmotargumentgoda argumentsakliga argumenthållbara argumenttungt vägande argumentfram­föra ett argumentvässa sina argumenthan gav inga argument för sin stånd­punktett starkt argument mot kärn­kraft är risken för en stor o­lyckaibl. äv. om fysiska övertalningsmetoderefter några glas gick han över till mer hand­gripliga argumentett argument (för/mot ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. argument; av lat. argumen´tum ’bevis’ 2o­beroende variabel mat., logikmat.språkvet.äv. (språkvet.) om subjekt och objekt i en satssatsen ”Anna älskar Martin” har ett predikat och två argumentett argument (till ngt)sedan 1604