SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a´rier substantiv ~n, plur. ~ ari·ern1person med (förment) nordiska rasegenskaper som blondhet, hög­växthet m.m.; särsk. i nazistisk terminologi yrk.sedan 1879av ty. Arier med samma betydelse; till sanskrit arya ’förträfflig; ädel’ 2med­lem av folk i Indien eller Iran som talar indo­europeiskt språk yrk.sedan 1853