SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ar`vfiende substantiv ~n ~r arv|­fiend·enpart som sedan lång tid ständigt varit fiende till annan part om stat e.d. i förhållande till an­given stat; ofta på grund av ständigt kolliderande intressen pol.yrk.JFRcohyponymärkefiende den grekiska propagandan mot arvfienden Turkieti plur. vanligen med inne­börd av ömse­sidighetde är arvfienderäv. försvagat, särsk. i sportjargonglokal­derbyt mellan arvfienderna AIK och Djurgårdenngns arvfiende, arvfiende till ngn, ngra är arvfiendersedan 1544