SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
assimilation [-∫o´n] substantiv ~en ~er as·sim·il·at·ion·en1om­vandling till större likhet med om­givning vanligen genom upp­gående i ngt större admin.samh.språkvet.tid.spec. om en sär­präglad befolknings­grupps an­passning till majoritetens levnads­mönster o.d.in­vandrarnas assimilation i det svenska sam­hälletspec. äv.språk­ljuds förändring till större likhet med annat språk­ljud MOTS.antonymdissimilation 2 genom assimilation upp­kommer ut­talet ”imbetalning” av ordet ”inbetalning”assimilation (av ngn/ngt)sedan 1866till assimilera 2in­förlivande av nytt, an­passat material särsk. om en organisms om­vandling av upp­tagna närings­ämnen till art­egna substanser admin.bot.pedag.tid.MOTSATSantonymdissimilation 1 JFRcohyponymämnesomsättning assimilation av närings­ämnenspec. bot.process i växt var­vid energi­rika organiska föreningar bildas av enkla o­organiska JFRcohyponymfotosyntes äv. bildligtdet att smälta nya in­tryck eleverna har svårigheter med assimilationen av stoffetassimilation (av ngt)sedan 1860