SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vplana verb ~de ~t av|­plan·ar1ofta lös förb., seplana av 1 göra plan genom att ta bort o­jämnheter tekn.en grovt avplanad stock låg över bäckenavplana ngtsedan 17902ofta lös förb., seplana av 2 sakta över­gå i våg­rätt läge om natur­företeelse rum.en avplanande sluttningstomtavplanasedan ca 1970Subst.:vbid1-110423avplanande, vbid2-110423avplaning