SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vtåga verb ~de ~t av|­tåg·armarschera i­väg mil.kompaniet avtågadeäv. all­männareefter mid­dagen avtågade större delen av sällskapet till en natt­klubbavtåga (från ngt) (till ngt)sedan 1723Subst.:vbid1-111701avtågande; vbid2-111701avtåg