tryckår: 2009
a`vvakta
verb ~de ~t
av|vakt·ar●tills vidare avstå från att handla under inväntande av
ngt, t.ex. ett lämpligt tillfälle
psykol.JFRcohyponymbidacohyponymvänta 1cohyponymdröja 2
avvakta ett gynnsamt tillfälleman avvaktar vidare besked från huvudkontoretvi måste avvakta och seförhålla sig avvaktandeavvakta (ngt/SATS)sedan 1681Subst.:vbid1-111743avvaktande;
avvaktan
