SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
balla u´r verb ballade ballat ball·arhelt miss­lyckas på ett iögon­fallande sätt vard.psykol.sociol.början av före­ställningen var hyfsad men i slutet ballar det urspec.bli socialt ut­slagen sonen började knarka och ballade snart urballa ursedan början av 1990-taletav o­visst urspr. Subst.:vbid1-869533urballande, vbid2-869533urballning