SAOL SO SAOB SO Svensk ordbok tryckår: 2009 bandagera [-a∫e´ra] verb ~de ~t band·ag·er·ar●vanligen perf. part. förse (skadad kroppsdel, sår e.d.) med bandage med.hans underarm var bandageradbandagera ngtsedan 1953Subst.:vbid1-804939bandagerande, vbid2-804939bandagering SO Alfabetisk lista bancykel subst band band subst banda verb bandage subst bandagera verb bandbredd subst banddriven adj banderillero subst banderoll subst bandgenerator subst Till alla ordböcker