SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
banderillero [-ilje´ro] substantiv ~n ~s bande·rill·erontjur­fäktare som sticker in små bandprydda och hulling­försedda spjut i tjurens nacke i början av en tjur­fäktning sport.yrk.sedan 1904av spa. banderillero med samma betydelse, till banderilla ’litet band’; besl. med banderoll