SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ban`dspelare substantiv ~n äv. vard. bandspelarn, plur. ~, best. plur. bandspelarna band|­spel·ar·enapparat för in­spelning av ljud på magnetiserbara band och för åter­givning av in­spelat material radiotekn.kassettbandspelareäv. om liknande apparat för in­spelning etc. av video el. datavideobandspelaresedan 1951efter eng. tape recorder med samma betydelse