SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ba`rnlek substantiv ~en ~ar barn|­lek·enlek som barn ägnar sig åt spel.tid.särsk. bildligtmycket enkel upp­gift att laga tv:n var en barnlek för reparatörenen barnlek (för ngn)sedan 1400–25 SOU; 1559 i bildlig bem.Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. barnaleker