SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
beckasi´n substantiv ~en ~er beckas·in·en(typ av) rostbrunspräcklig vadar­fågel med ganska korta ben och mycket lång näbb av familjen snäppor zool.dubbelbeckasinenkelbeckasinen skrämd beckasin flög upp med ett snärtande ljudsedan 1749av fra. bécassine med samma betydelse, diminutiv av bécasse ’snäppa; mor­kulla’, till bec ’näbb’