SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bedö´va verb ~de ~t be·döv·artrubba av eller släcka med­vetandet hos ngt levande väsen JFRcohyponymdövacohyponymlindra fisk bedövas ofta på elektrisk väghon var bedövad av sorgen nästan bedövande värmespec. med.beröva känseln (lokal)bedövningbedöva tandenäv. bildligtvanligen pres. part. det bedövande dånet från maskinernaen bedövande skicklig artist (adv.)bedöva ngn/ngt (med ngt)sedan 1668av lågty. bedoven med samma betydelse; jfr döv Subst.:vbid1-115077bedövande, bedövning