SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
befä`lstecken substantiv befälstecknet, plur. ~, best. plur. befälstecknen be·fäls|­teckn·etflagga som an­ger att far­tyget är rustat och som markerar en befäl­havares far­tyg och grad i marinen; äv. om standert, vimpel e.d. i mot­svarande funktion mil.sjö.sedan 1788