SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
belladonna [-dån`a] substantiv ~n bella·donn·anen hög­växt ört som man kan ut­vinna en giftig drog ur som förr an­vändes som skönhets­medel bot.kokk.belladonna inne­håller bl.a. atropin som vidgar pupillenäv. om mot­svarande drogsedan 1793av ita. belladonna med samma betydelse; till bella donna ’vacker kvinna’; efter an­vändningen som skönhets­medel