SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bellis [bel´-el.bel`-] substantiv ~en, plur. ~ar el. ~ bell·is·entyp av korg­blommig ört med spadlika blad i rosett särsk. om tusen­sköna bot.sedan 1831av nylat. bell´is med samma betydelse, till lat. bell´us ’vacker’