SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
berätt´a verb ~de ~t be·rätt·ar●med­dela väsentliga om­ständigheter (om ngt) i tids­följd el. orsaksföljd el. annan naturlig ordning; vanligen med avs. på händelse­förlopp e.d. komm.SYN.synonymförtälja JFRcohyponymrelatera 2cohyponymbeskriva 1cohyponymredogöracohyponymskildra han berättade om sin tidiga barndomhon kan berätta hur man slipar ett trä­golvton­åringen berättar inte allt för sina föräldrar○äv. med direkt åter­givning av det med­delade, ofta försvagatom­tala han berättade att han hela sitt liv hade varit starkt bunden till sin morhon berättade att hon hette Maria○äv. bildligt om icke-levande före­teelseruinerna från kriget berättar om en fasa ingen kan före­ställa sigberätta ngt (om ngn/ngt) (för ngn), berätta (för ngn) (om) SATSsedan 1374brev från Bo Jonsson till ärkebiskop Birgerfornsv. berätta; efter lågty. berichten ’göra rätt; visa till­rätta; under­visa’; jfr rät Subst.:berättande