SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
besjung´a verb besjöng besjungit besjungen besjungna, pres. besjunger be·sjung·erlov­orda i sång eller dikt ngt högt.litt.vet.musikmångbesjungendet Stock­holm som skalderna så ofta besjungitbesjunga ngn/ngtsedan 1782Subst.:vbid1-117035besjungande