SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
beskaff´ad adjektiv beskaffat be·skaff·advanligen i vissa ut­tryck som har de väsentliga egenskaperna som fram­går av samman­hanget admin.JFRcohyponymfuntad han ville förstå hur världen är beskaffadspec. om person (ngt skämts.)han är annor­lunda beskaffad än sin brorjag vet inte hur man ska vara beskaffad för att inte bli gripen av pjäsenSÄTT beskaffadsedan 1634till äldre sv. beskaffa; av ty. beschaffen ’skapa, dana; skaffa’; jfr rättskaffens, skaffa