SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
beskatt´a verb ~de ~t be·skatt·arta ut skatt från person, verksamhet, in­komst, förmögenhet etc. ekon.dubbelbeskattaefterbeskattasambeskattabarn­bidraget är inte beskattaten politik som beskattar produktionen i stället för konsumtionenäv. (med avs. på natur­resurser e.d.)ta ut till­gångar från sillbeståndet i Nordsjön beskattas för hårtbeskatta ngn/ngtsedan 1396överenskommelse mellan rikets råd och drottning Margareta (Sveriges traktater)fornsv. beskatta Subst.:vbid1-117053beskattande, beskattning