SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
beteck´ning substantiv ~en ~ar be·teckn·ing·ensär­skilt (språkligt) ut­tryck som till­delas ngn före­teelse med funktionen av ett slags namn, ofta i viss mån beskrivande språkvet.JFRcohyponymtecken 2cohyponymsymbol 1 tidningens politiska beteckningbedragaren arbetade under falsk beteckning som rödakorsanställdS är den kemiska beteckningen för svaveldet idémässiga fält som går under beteckningen social­liberalismsärsk. med ton­vikt på den beskrivande an­vändningenom­rådet förtjänar knappast beteckningen national­parkbeteckningen vård för fängelse­straff är miss­visandeibl. om själva den fysiska etiketten e.d.alla lådorna försågs med beteckningaren beteckning (av/för/på ngt)sedan 1849