SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bi`lförare substantiv ~n äv. vard. bilförarn, plur. ~, best. plur. bilförarna bil|­för·ar·enperson som kör bil vanligen i visst givet samman­hang trafik.yrk.JFRcohyponymbilist bilföraren smet från olycks­platsenbilföraren observerade inte cyklistensedan 1909