SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
blockflöjt [blåk`-] substantiv ~en ~er block|­flöjt·entyp av flöjt med näbbformat mun­stycke och mjuk ton vanligen i trä; tämligen lätt­spelad och ofta anv. i elementär musik­undervisning musikJFRcohyponymtvärflöjt deras dotter har börjat spela blockflöjt i skolansedan 1881efter den i mun­stycket in­byggda pluggen