SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
blo`dvite substantiv ~t ~n blod|­vit·etblödande sår som resultat av vålds­handling särsk. jur.jur.tid.han slog honom i an­siktet så att blodvite upp­stodsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bloþvite, till -þvite ’-sår’