SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1blott [blåt´] adverb inte mer än i fråga om kvantitet, kvalitet, betydelse i samman­hanget etc. ngt högt.NollSYN.synonymendastsynonym1barasynonymenbart han dog blott 29 år gammalinne­hållet i boken kan blott an­tydaspost­kontoren – nu­mera ett minne blottäv.med ute­slutande av annat det gäller inte blott pengarna utan även principernaäv. försvagat, ibl. till rent utfyllnads­ordjag känner honom blott allt­för välsedan 1527till 3blott Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst, vad än som kommer på!Psalmboken 249:1 (Lina Sandell-Berg 1865)
2blott [blåt´] subjunktion under den enda (lättuppfyllda) förut­sättningen att åld.NollSYN.synonym2bara allt detta är ditt, blott du säger ett ordsedan 1773se 3blott
3blott [blåt´] adjektiv, best. f. ~a 1vanligen i formenblotta som inte om­fattar mer än den före­teelse som fram­går av samman­hanget Nollblotta miss­tanken är inte nog för ett in­gripandede kom undan med blotta förskräckelsenblott och bartadv. endasthon är inte blott och bart bild­lärare utan även konstnär med blotta ögatseöga 1 sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. blotter, urspr. ’naken; blott­ställd’; av lågty. blot med samma betydelse; samma ord som 1blöt 2nästan en­bart i sammansättn. öppen eller o­skyddad Nolldär stod hon blott och barsedan ca 1430Själens tröst