SAOL SO SAOB SO Svensk ordbok tryckår: 2009 blå`holts substantiv ~en el. ~et blå|holts·en●kärnved av kampeschträdet skogsbr.sedan 1757till blå och holts, av ty. Holz ’trä’; jfr ebenholts SO Alfabetisk lista blågul adj blåhaj subst blåhake subst blåhallon subst blåhjon subst blåholts subst blåhägg subst blåis subst blåjacka subst blåklint subst blåklocka subst Till alla ordböcker