SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
boja´r substantiv ~en ~er boj·ar·enperson till­hörande den gamla ryska hög­adeln före 1700-talet yrk.bojarväldetbojarernas makt bröts av Ivan den förskräckligesedan början av 1500-taletNya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikornafornsv. baior; av ry. bojarin med samma betydelse; ev. av turk. bajar ’förnäm person’