SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1bok substantiv boken böcker [bök´-] bok·en1längre skrift vanligen i häftad el. in­bunden form; med ton­vikt på (det vanligen enhetliga) inne­hållet bok.rum.JFRcohyponym1bok 2cohyponymskrift 3cohyponympublikationcohyponymuppsats 1 barnbokbilderbokfackboklärobokordboksagobokskolbokäventyrsbokskriva en bokläsa en bokboken kommer ut i novemberde kan inte hitta något förlag som vill ge ut bokenboken är intressant men svår­lästen bok om ensamhet och kontakt­löshetäv. om större av­delning i skrift, särsk. i BibelnJobs bokofta med särsk. ton­vikt på inne­hållet så­som förtroende­ingivande, bildande etc.rätta sig efter bokens reglerenligt boken gör man så häribl. med bi­betydelse av ngt allt­för teoretisktbokkunskaperboklärddammiga böcker lär oss ingen­ting om livetdet där har du bara läst om i böckeräv. om skrift i elektronisk formdataboke-boken bok (om ngn/ngt/att+V/SATS)klok som en bokseklok 1 livets bok (tänkt) bok där människornas gärningar finns beskrivnamålningen ska före­ställa döden som läser livets bok tala som en boksetala 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bok; gemens. germ. ord, identiskt med 2bok; ev. med urspr. bet. ’tavla av bokträ med runor på’ 2(större) samling hophäftade blad med om­slag med el. utan text el. annan skrift; med ton­vikt på det konkreta före­målet bok.rum.JFRcohyponym1bok 1cohyponymbroschyrcohyponymhäftecohyponymvolym 2 bokbandbokhyllabokmärkebokomslagbokstödskrivboken in­bunden boken häftad bokbinda böckerslå upp boken på sidan 15slå i­gen bokensärsk. för systematisk förteckning av o­lika slags upp­gifteranteckningsbokbankbokcheckbokdagbokinteckningsbokmönstringsboksjömansboktentamensbokspec. för förteckning av ekonomiska över­föringar (ibl. mer el. mindre bildligt)i vissa ut­tryck el. sammansättn. bokslutkassabokföra bokköpa på bokvara som en öppen bokse4vara 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen3an­tal av tjugo­fem stycken pappers­ark åld.af.mått.tjugo böcker ut­gör ett risäv. om förpackningar av mot­svarande om­fång av liknande varoren bok blad­guldsedan 1597Där hänger på boklådsfönstret en tunnklädd liten bok. Det är ett urtaget hjärta som dinglar där på sin krok.August Strindberg, Vid avenue de Neuilly (i Sömngångarnätter på vakna dagar, 1884)
2bok substantiv ~en ~ar bok·enett hög­växande träd med slät, grå bark och ovala, glatta blad typiskt bl.a. för Skåne och Dan­mark bot.rum.skogsbr.bokollonbokskogblodbokhängbokäv. om det hårda, rödaktiga virketJFRcohyponymrödbok skär­brädor görs bäst av bokäv. om liknande (odlade) trädvanligen i sammansättn. boksläktetavenboksedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons Landslagfornsv. bok; gemens. germ. ord, besl. med lat. fa´gus ’bok(träd)’, ev. bildat till grek. phagei´n ’äta’ Då voro bokarna ljusa, då var ån avsimmande vit ranunkels öar sållad, ljus sin krona häggen gungade här där gosse jag vandrat.Vilhelm Ekelund, Då voro bokarna ljusa (i Melodier i skymning, 1902)