tryckår: 2009
bukett
[-ket´]
substantiv ~en ~er
buk·ett·en●ordnad knippa blommor
heminr.JFRcohyponymbunt
brudbukettvårbukettvårens första blommor i en vacker bukett○ofta med angivande av vilken sorts blommor som ingårhan skickade en bukett röda rosor till sin älskade○äv.knippa
särsk. av grönsaker
en bukett persilja○äv. bildligtgrupp
av ngt angenämt
en bukett dikter av NNen bukett (av/med ngt), en bukett (ngt)sedan 1716av fra. bouquet med samma betydelse, av fornfra. boschet, diminutiv av bois ’trä; skog’; jfr buske
