SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
butler [but´-el.bat´-] substantiv ~n ~s hov­mästare i (finare) privathus vanligen med spec., avancerad ut­bildning särsk. vid beskrivning av engelska förh.serv.yrk.butlern lämnade fram besökarens visit­kort på en silver­brickasedan 1923av eng. butler ’betjänt’, urspr. ’tjänare som hand­har vin­källaren’; besl. med butelj