SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
corpus delicti [kår´pus delik´tiel.kår`pus delik`ti] substantiv, ingen böjning, neutr. corp·us de·lictisynligt bevis på begånget brott jur.JFRcohyponymdelikt det hand­lade inte om miss­tankar utan om corpus delictisedan 1850bildn. till lat. cor´pus ’kropp’ och delic´tum ’brott’