SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
cowboy [kao´båj] substantiv ~en, plur. ~er äv. ~s cow|­boy·enberiden boskaps­skötare särsk. i USA; urspr. med främsta upp­gift att driva boskaps­hjordar mellan betes­platser el. till försäljning yrk.ofta med ton­vikt på (förmenta) egenskaper som själv­ständighet, tendens att lösa konflikter med våld o.d.det finns en cowboy i nästan varje amerikanen cowboy på president­posten?spec. i lek- och underhållningssammanhangcowboyfilmleka indianer och cowboyssedan 1906av eng. cow­boy med samma betydelse, till cow ’ko’ och boy ’pojke’