SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
das`ka verb ~de ~t dask·arofta med partikelntill ge ett lätt slag med hand­flatan Nollhan blev irriterad och daskade till henneäv. all­männare, ljud­härmandehon daskade i vattnetdaska (till) ngn (i/på ngt)sedan ca 1630sv. dial. daska; ljud­härmande Subst.:vbid1-132810daskande; 1dask, 2dask