SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
degenere´ra verb ~de ~t de·gen·er·er·arut­vecklas till det sämre särsk. om arter el. grupper (ofta i förhållande till tidigare generationer) biol.med.zool.JFRcohyponymurarta det sades att släkten hade degenererat genom in­gifteäv. bildligthan betecknade den moderna konsten som degenereradngn gång äv.vanligen pass. ut­veckla till det sämre många an­såg att skolan hade degenereratsdegenerera (ngn/ngt)sedan 1670av lat. degenera´re med samma betydelse, till de ’från; ur’ och gen´us ’släkt; börd’ Subst.:vbid1-133277degenererande, vbid2-133277degenerering; degeneration