SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dirr`a verb ~de ~t dirr·ardarra särsk. om ton el. spända nerver mindre brukl.musikpsykol.dag­sländan dirrade över ängarnadirrasedan 1891jfr da. dirre ’darra’; ljud­härmande; jfr darra Subst.:vbid1-135531dirrande, vbid2-135531dirrning Och dirra, darra, dirra, var sträng på min gitarr!Evert Taube, Oxdragarsång (i Svärmerier, 1946)