SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
djä`vulskap substantiv ~et el. ~en, plur. ~er djävul·skap·etondske­fullt beteende psykol.JFRcohyponymjävelskap hon gömde nyckeln på rent djävulskapäv. om farliga el. besvärliga före­teelser o.d.cancer och annan djävulskapo­betalda räkningar och annat djävulskapsedan 1385Klosterläsningfornsv. diävulskap ’djävulskt väsende, trolldom’