SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dresse´ra verb ~de ~t dress·er·armetodiskt öva in (viss färdighet) hos djur zool.JFRcohyponymöva 2cohyponymträna 2 hunden är dresserad att räcka vacker tassäv. bildligtöva in själ­lös disciplin hos de hårt dresserade barnen skötte serveringen perfektdressera ngn/ngt (till ngt/att+V), dressera ngn/ngt (att+V)sedan 1733av fra. dresser med samma betydelse, eg. ’räta, göra rak’; till lat. direc´tus ’riktad fram­åt’; jfr adress, direkt Subst.:vbid1-137693dresserande, vbid2-137693dressering; dressyr