tryckår: 2009
drummel
[drum´-el.drum`-]
substantiv ~n drumlar
druml·ar●pojke eller man som bär sig klumpigt och vårdslöst åt
ofta omedvetet
vard.psykol.yrk.JFRcohyponymdrullecohyponymlurkcohyponymlymmelcohyponymknöl 2cohyponymslyngel
en stor drummel till karldet finns alltid drumlar som tränger sig före i köersedan 1815

