SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dum`snut substantiv ~en ~ar dum|­snut·endum person vard.psykol.yrk.SYN.synonymdumhuvudsynonymdumskalle den dumsnuten!ofta försvagat, ibl. i smeksam an­vändninginte ska du gråta, det var ju bara ett skämt, din lilla dumsnut!sedan 1850se snut