publicerad: 2021  
avse avsåg avsett, presens avser
av|­ser
verb
a`vse
1 ha för av­sikt
någon avser något (för någon) någon avser att+verb
hon av­ser att resa till Indien senare i år
spec. ha (visst resultat) som mål
hon av­såg att såra honom med den spetsiga kommentaren
spec. äv. vanligen perfekt particip ha som mål eller mål­grupp
åt­gärderna hade av­sedd effekt; boken är främst av­sedd för studenter
belagt sedan 1857; efter lågtyska afsen, tyska absehen med samma betydelse; jfr ur­sprung till se
2 åsyfta
någon avser någon/något
någon avser någon
någon avser något
det var inte specifikt NN som av­sågs, utan alla personer som in­går i gruppen
belagt sedan 1764
3 i vissa opersonliga konstruktioner hän­föra sig till
vad avser någon/något
vad avser någon
vad avser något
vad av­såg priset hade han inget att in­vända
belagt sedan 1793