publicerad: 2021  
bandit banditen banditer
band·it·en
substantiv
bandi´t
● något ålderdomligt yrkes­förbrytare som lever utan­för sam­hället vanligen på rån och liknande vålds­brott; ofta i grupp
JFR brottsling
vägen över bergen var farlig på grund av kringströvande banditer
○ äv. om förbrytare i all­mänhet
bovar och banditer
en­armad bandit spel­automat med spak att dra ide spelade bort alla sina mynt på en­armade banditer
belagt sedan 1660; av ita. bandito med samma betydelse, eg. 'fred­lös, landsförvist'; besläktat med bann