publicerad: 2021  
1bara
adverb
ba`ra
inte mer än
det kom bara 15 personer till mötet
äv. ingen annan än, ingen­ting annat än
det är bara en tids­fråga innan det händer en ny olycka i den här väg­korsningen
äv. med ton­vikt på att något är föga anmärknings­värt, betydelse­fullt eller dylikt
hej, det är bara jag
äv. försvagat till utfyllnads­ord, sär­skilt i känslo­laddade ut­tryck
du skulle bara våga!; se bara hur det kan gå!
det är inte så bara (det)! det är inte så obetydligtatt ta en högskole­examen, det är inte så bara det!
vänta bara (tills ...) se vänta
belagt sedan 1614; jfr fornsvenska bar 'bara'; trol. böjd form av 1bar!!, som upp­fattats som adv. och konj.
2bara
subjunktion
ba`ra
under den enda (lätt­upp­fyllda) förut­sättningen att
SYN. 2blott JFR såframt
hon kan bara hon vill
ibland i ut­tryck för stark önskan
bara hon ville komma snart!
belagt sedan 1726; se ur­sprung till 1bara!!