publicerad: 2021
beskickning
beskickningen beskickningar
be·skick·ning·en
substantiv
1
institution som företräder sitt lands intressen hos främmande makt vanligen permanent, ibland äv. tillfällig
den svenska beskickningen i Paris
○
äv. om diplomatiskt uppdrag
han sändes i hemlig beskickning
belagt sedan 1750;
till beskicka, äldre äv. 'skicka ut i uppdrag'
2
materialblandning som är avsedd för smältning i ugn bestående av malm och lämpliga tillsatser, t.ex. slaggbildare
beskickningen tillförs genom den övre masugnsmynningen
belagt sedan 1752