publicerad: 2021  
betjänt betjänten betjänter
be·tjänt·en
substantiv
[-çä´nt]
● man som är an­ställd för att ut­föra personlig uppassning åt någon person i hög samhälls­ställning
JFR lakej
hovbetjänt
(någons) betjänt betjänt (hos någon)
livréklädda betjänter och kammar­herrar
belagt sedan 1733; av tyska Bediente(r) med samma betydelse; till tjäna