tryckår: 2009
e`dsöre
substantiv ~t
ed|sör·et●ed som avlagts av konung och stormän
innehållande löfte att, vid behov med vapen, upprätthålla frid i riket
histor.jur.samh.Magnus Ladulås förnyade faderns edsöre○äv. om (lag om) sådan fridbryta konungs edsöresedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. eþsöre ’edsavläggelse, ed’, till eþer ’ed’ och -söre ’svärjande’, bildn. till svär(j)a
