SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ej´der substantiv ~n ejdrar ejdr·aren större dyk­and med hög, rak pannprofil och mjukt, (förr) efter­traktat dun samt ett starkt skrockande läte zool.JFRhyponymgudinghyponymådahyponymhälsing 2 ejderflockejderjaktejderns flykt känne­tecknas av om­växlande ving­slag och planflyktäv. om liknande fågeli sammansättn. praktejdersedan 1731av lågty. eider; av nyisl. æ’’ður, isl. æ’’ðr med samma betydelse; nära besl. med åda